Skolsystemet

Källa: Bildungsxperten, Wikipedia, just landed

Att förklara hur det tyska skolsystemet fungerar är ingen lätt uppgift. Skolsystemet regleras nämligen inte på statlig nivå utan av delstaterna Bundesländer genom Kultusministerium. Kultusministerium i varje Bundesland är ansvariga för personalen och läroplanen vars mål och innehåll fastställs tillsammans med skolförvaltningen. Då läroplanerna kan skilja en hel del är det inte ovanligt att stöta på problem om man flyttar från ett Bundesland till ett annat.

Dagis och grundskola

Nästan alla barn mellan tre och sex år går på dagis Kindergarten som numera är en blandning av dagis och förskola. Detta är frivilligt. Sedan augusti 2013 har även barn mellan ett och tre år rätt till en dagisplats. Dessa platser kallas ibland för U3 (barn under 3) eller Kinderkrippe. Även barn under 1 år kan ha rätt till dagisplats under vissa förutsättningar.
Begreppen KiTa (Kindertagesstätte) används ibland och innefattar oftast både Krippe och Kindergarten. I förskoleåldern kallas barnen till ett hälso- och lämplighetstest hos hälsomyndigheten Gesundheitsamt. Detta är inget komplicerat utan bara en kontroll att inget talar emot en skolstart.

Generellt gäller att alla barn som fyller 6 år t o m 30 juni (s k Stichtag) har skolplikt fr o m 1 augusti samma år. Men även här förekommer skillnader i de olika Bundesländer. I Berlin t ex är det inte ovanligt att barn bara är 5 år när de börjar skolan, då barn som fyller 6 innan 31 december börjar skolan redan i augusti samma år.

Grundskolan varar i fyra år i de flesta Bundesländer och sex  år i Berlin och Brandenburg. Hur lång grundskolan ska vara har alltid varit ett kontroversiellt ämne. Framför allt är uppdelningen av barn i olika skolformer vid 10-års föremål för mycket diskussion.  

I grundskolan lärs ämnena tyska, matematik, oä, religion, sport, konst/bild och musik ut. Från tredje klassen lär sig barnen engelska. Skolan slutar vanligen mellan klockan 12 och 13 men det ges mycket läxa i Tyskland som barnen förväntas tillbringa mycket tid med på eftermiddagen. 

Barnen får riktiga betyg från och med slutet på 2a klass. Där ingår även betyg i hur barnen arbetar på lektionerna och socialt beteende. 

Betygssystemet går från 1 till 6 där 

1 = mycket bra, 

2 = bra, 

3 = tillfredsställande, 

4 = tillräckligt, 

5 = bristfälligt 

6 = otillräckligt. 

Eleverna får betyg två gånger om året: i slutet av januari och inför sommarlovet.

Efter att höstterminens betyg i fjärde klass har kommit måste föräldrarna, tillsammans med läraren, bestämma vilken skolform som passar barnet bäst. De olika skolformerna är Hauptschule, Realschule, Gymnasium eller Gesamtschule som är en kombination av de andra tre skolformerna. Även andra alternativa skolor finns som tex Waldorf och Montessori. 

Många Gymnasium tar bara emot barn som har fått en rekommendation Gymnasialempfehlung för just Gymnasium av sin grundskola. Andra gymnasieskolor tar även emot elever utan Gymnasialempfehlung men flyttar snabbt dessa elever om det visar sig att de inte hänger med. Detta konceptet leder ofta till en stor stress för barn och föräldrar i grundskolan, då betygen redan i denna låga ålder har stor betydelse för barnens framtid vad gäller vidareutbildning efter grundskolan.

Hauptschule

Hauptschule löper upp till nionde eller tionde klassen, beroende på Bundesland, och förbereder eleverna för en yrkesutbildning. Efter Hauptschule (vanligtvis i 15-års åldern) börjar eleverna vanligtvis som lärling i ett hantverksföretag som vanligen kombineras med teori på yrkesskolan. Hauptschule leder till en Hauptschulabschluss. Avgångseleverna i Hauptschule som har bra betyg kan sedan fortsätta sin utbildning på Realschule och sedan på ett Gymnasium.

Realschule

Realschule tar 6 år och löper t o m 10e klass och avslutas med examen på mellannivå Mittlere Reife. Med denna examen Abschluss, kan man sedan fortsätta att studera på en teknisk skola eller påbörja yrkeslivet med en mellankarriär i affärer eller administration. Om man får väldigt bra betyg i Realschule kan man även fortsätta på ett Gymnasium för att sedan ta studenten Abitur där.

Gymnasium

En stor del av grundskoleeleverna fortsätter på Gymnasium efter fjärde klass. Gymnasium går först upp till 10e klass och därefter kan man bestämma om man fortsätter de två eller tre åren (beroende på G8 eller G9) tills studenten Abitur. På Gymnasium är engelska obligastorisk. Därutöver måste ytterligare ett tillvalsspråk väljas i 7e klass. I 9e klass har eleverna möjligheten att lära sig ytterligare ett språk eller ett annat tillvalsämne. Dessa tillvalsspåk är i regel latin, franska eller spanska. Klasserna 11-13 kallas för Oberstufe. Förutom obligatoriska ämnen som matematik och tyska, ett tillvalsspråk, historia och naturvetenskap har eleverna möjlighet att välja vissa ämnen som kan vara viktiga för deras framtida yrke eller efterföljande studieval. I Oberstufe kan man förutom de obligatoriska ämnena, välja 2 Leistungskurse LK. Det innebär att eleven studerar på högre nivå. Eleven bestämmer om ett visst ämne är en “grundkurs” dvs tre lektioner i veckan eller en „Leistungskurs“ som innebär fem lektioner i veckan.

Poängsystemet för Oberstufe 

I Oberstufe finns ett poängsystem istället för de traditionella betygen. Examensbetyget från Gymnasium „Abitur“ berättigar eleven till att sedan studera vid ett universitet.

13-15 poäng = mycket bra

10-12 poäng = good

7-9 poäng = tillfredsställande

4-6 poäng = tillräcklig

1-3 poäng = poor

0 poäng = otillräcklig

Eftersom det finns många fler gymnasieskolor än studieplatser för många ämnen, finns det en begränsning för upptagningen “Numerus clausus”. Studenter måste ha ett visst slutbetyg för att bli antagen till universitetet för det valda ämnet.

Gesamtschule

Gesamtschule är det system som mest liknar det svenska skolsystemet. Gesamtschule omfattar de tre tidigare nämnda skolformerna (Hauptschule, Realschule, Gymnasium) och börjar från 5e klass till Abitur. Fördelen är att eleverna kan jobba i sitt eget tempo och delta i kurser på olika nivåer och, beroende på hur duktig man är, kunna byta till en annan typ av skolform utan att behöva byta skola omedelbart. 

Grafik över det tyska skolsystemet

Vill du studera i Tyskland kan du läsa mer på:

Studera i Tyskland

www.studieren-in-deutschland.org

www.is-duesseldorf.com

www.studentum.se

By continuing to use the site, you agree to the use of cookies. more information

Meine Webseite verwendet Cookies, um die Funktionen der Webseite zu verbessern. Ihr Besuch auf der Webseite wird mithilfe von Google Analytics erfasst und ausgewertet. Außerdem ist in die Website die “Like”-Funktion von Facebook eingebunden. In meiner [Datenschutzerklärung] erfahren Sie mehr über die diese Funktionen und darüber, wie Sie ihre Verwendung verhindern können. Indem Sie mit dem Besuch meiner Webseite ohne solche Maßnahmen fortfahren, sind Sie mit den genannten Funktionen und der damit verbundenen Nutzung Ihrer Daten einverstanden.

Close