Hemspråksundervisning

 

Källa: Eva Onn, lärare vid Svenska skolan i Frankfurt

 

Pippi LångstrumpNär en sexåring ska börja skolan i Sverige kan han ungefär 6000 ord på svenska. Med hjälp av det ordförrådet förstår den nyblivna eleven lärarens instruktioner, de andra elevernas berättelser och kan lära sig att plocka isär det han hör till ord som i sin tur kan delas upp i ljud som kan skrivas som bokstäver, vilket faktiskt är det viktigaste som vi lär oss under hela vår skoltid. Det finns inget skolämne som man inte behöver kunna läsa i. Även enspråkiga barn kan av olika skäl ha svårt för att lära sig att läsa,  men för de tvåspråkiga barnen saknas dessutom kanske förståelsen. Om samma sexåring börjar i en tysk skola så har han 6000 nya ord som han helst ska lära sig första terminen och då kanske till en början inte ens hör var det ena ordet börjar och det andra slutar. Om han har hunnit lära sig lite tyska på kindergarten och lekplatser går det naturligtvis lite lättare men han kan fortfarande ha luckor i ordförrådet långt upp i skolåren. Därför är det rätt att börja med läsinlärning på svenska samtidigt som barnen börjar i skolan här. De barn som har svenska som modersmål har lättare att avkoda ord på svenska eftersom de kan orden sedan tidigare och vet vad de betyder. Då är det lättare att lista ut hur olika ljud tillsammans bildar ord som kan plockas isär och sättas ihop på samma vis som legoklossar. Barn med svenska som ett levande språk i hemmet kan delta i kompletterande svenska när de börjar skolan och har fyllt sex år.

 

Under hela skoltiden lär sig eleven sedan ungefär 3000 nya ord varje skolår på  tyska. Det är ord från barn- och ungdomsböcker, romaner, tidningsartiklar och från alla skolans ämnen. Ju solidare elevens utveckling av tänkande och lärande då är på svenska, desto snabbare kommer han att göra framsteg i tyska. Men den svenska som talas hemma är sällan den som används för att specificera och analysera. Hemma vid köksbordet ber hans mamma honom att ”skicka det” utan att gå in på saltets betydelse för utvecklingen av den globala handeln eller något annat som skulle kunna driva den tålmodigaste familjemedlem till vansinne. Därför räcker inte kökssvenskan till för att ge barnen ett tillräckligt stort ordförråd för att kunna hjälpa dem att formulera kognitiva tankemodeller inom olika ämnesområden som de bara får undervisning i på tyska. Barnen med svenska som ett levande språk i hemmet kan fortsätta på den kompletterande svenskan under hela skoltiden. Där kan de få en grundläggande utbyggnad av språket. Att känna sig säkra på stavning, begreppsförståelse och uttal av ett ökande antal svenska ord ger skolföreningarnas elever en bas att bygga på. Framförallt gäller det att öva på de ämnesspecifika orden, de mindre frekventa ämnesoberoende orden (som adekvat, anamma, förfarande, förvisso, ypperlig…)  och de mindre vanliga vardagliga orden (som stappla, sjaskig, surmulen…).

 

Dessutom har tvåspråkiga barn och ungdomar ofta svårigheter att använda differensierade konnektorer. De behöver lära sig ordens värdeladdning, homonymer, synonymer och hyponymer. Men även att lösa gåtor eller matematikuppgifter, att sökläsa, att sammanfatta det nyss lästa eller att formulera frågeställningar, utan att använda ord som finns i svaret, kan ingå i den kompletterande svenskan. Allt detta är kunskap som eleverna har direkt och indirekt användning av i sin vanliga skola. Dessutom förbereds eleverna så att de ska kunna flytta till svensk skola och kunna studera på svenska högskolor.

 

Språk är kommunikation och behöver användas på ett meningsfullt sätt för att utvecklas.  Därför är det även viktigt att få träffa jämnåriga att tala svenska med, läsa texter av olika slag och lösa uppgifter på svenska. För våra elever är lektionstimmarna tillfälligt oftast deras enda möjlighet att utanför familjen använda sig av det svenska språket men så snart de sätter foten i Sverige förväntas de besitta en åldersadekvat svenska och fungera i det svenska samhället. Då räcker inte kökssvenskan till.